Fingrar Kan!

Åh, roliga nyheter:
Jag har blivit inbjuden till Fingrar Kan-mässan i Blå Hallen i Höganäs första helgen i november.
Fingrar Kan är en konsthantverksmässa med nästan 1000 deltagare, och det finns nästan oändligt mycket roliga saker där: Waldorfkaniner, stenkråkor, tovade tomtar, handgjorda nallar, naturkrämer, linnekläder, ulläpplen, pärlänglar, plexiglassmycken, lädersmycken, pärlsmycken, textilsmycken, postlådor, svarvade pennor, pilflätade grejor, älg- och hjorthorns-grejor, belysta textila tavlor (??), brända mandlar (!!), kalvdans, rabarberchutney. Och handfärgade garner, såklart :)

Inför en mässa behöver man:
Banderoll, kassakvitton, bärpåsar, något slags betjänter att hänga härvor på, klädda korgar att lägga härvor i, snygga laminerade prislistor, nya visitkort, fraktlådor, skoställ (konstigt va? :)), kassaskrin och ett vackert färgat tyg med snyggt fall att drapera över bordet. (Den där listan var mer till för mig än för er, får jag erkänna)

Den här ljuvliga bilden föreställer Knitterains mirakel till sjal. Jag är med i den inte oansenliga teststicknings-gruppen, och ger mig på underverket beväpnad med tre härvor pärlemofärgad Madame (gud i himlen vilken fröjd, jag måste verkligen beställa hem mer av det garnet).


Det är en mycket märklig konstruktion. Man börjar i mitten (ni ser, jag väldigt duktig på hål ;)) och stickar navet på rundsticka. Sedan sätter man tre av fyra sidor på tråd och stickar en aveny, en remsa, rakt ut åt höger. Förstår jag det rätt så plockar man sedan upp maskorna på andra sidan och stickar en annan remsa rakt ut åt vänster. Slutligen plockar man upp maskor runt hela härligheten - från högra änden, längst ena sidan, runt vänstra änden och sist längst andra sidan - och sedan stickar man runt, runt, runt tills stolan är klar.
Förstår ni? Nej, inte jag heller. Men ni kommer väl till Höganäs och äter brända mandlar och klämmer på garner?

/k.